någon form av update, kanske.
börjar med att säga att det är vår.
såndär riktig vår.
då man kan sitta i shorts och linne i solen och äta frukost kl 2 (jag är en knegare nu, så alla mina dagar ser inte ut såhär, men lediga dagar, påskdagar!)
känna solen sticka, se huden bli brunare och störas av getingar.
apelsinjuicen och sylten, ni vet.
då man kan sitta ute och röka utan att frysa ihjäl.
(dåligt ur ett hälsoperspektiv, men snark)
vi har varit ute massor.
min underbara unge och jag.
vi har charmat världen på gator, torg och parker med faktiskt.
han springer runt på sitt bästa humör, utan tunga äckliga vinterkläder.
och som han skuttar fram.
han är lyckligast på jorden, och gissa vad det har för effekt på mamma mig?
jag blir lyckligast på jorden!
och som det känns, och syns.
han har somnat iväg i vagnen, med vinden på sina små fossingar, med oss i bakgrunden, som en skön musik.
förutom den riktiga musiken då.
för det har vi också njutit av, i våra parkhäng i gäng.
och hur mår vi då?
jo, som bäst.
min unge, han, och jag.
i de bästas sällskap.
jag har varit bortkopplad från datorn.
det har varit så skönt.
att inte vilja sitta här, för vädret är underbart.
aktiviteterna är underbara.
samtidigt som det händer mängder som jag vill skriva ner.
jag var i malmö.
från torsdagkväll till måndagkväll.
vilken semester jag fick.
och allt det här kan jag göra, varför?
hur kommer det sig?
jo!
dels för att det styrt sig med jobb.
mamma jag, har äntligen någon form av inkomst, som belönar mig med semester.
med häng i gäng, utan att behöva tänka för mycket på kronorna.
för det om något är värdelöst, när man tänker på kronor, försöker att förneka det, inte se värdet i pengar som ett hinder för kul, och ändå använder kronorna, och sen får ångest.
nu är det mer eller mindre borta.
det är fantastiskt.
och drömmar känns greppbara.
en liten bil i höst.
en liten resa med kärleken i vinter.
ni vet.
kanske nya schyssta underkläder.
för det är fan roligt att kunna unna sig!
och en massa annat otöntigt såklart.
typ ett vettigt första hjälpen kit, jag har faktiskt en vild 1,5 åring.
vad jag babblar.
såhär går det när jag inte stimuleras med att skriva av mig på ett tag, då blir det totalknas.
inatt satt jag och skrev sms till folk, där jag berättade varför och hur mycket, osv osv, de betydde för mig.
bra grej att göra, såklart. men aaaalltsåå..
tillbaka till malmö.
med det bästa resesällskapet, så började respirret flera dagar innan vi skulle åka.
jag spenderade natten och morgonen med kärleken, den där grönögda.
han som får mig ur balans. på det vackraste sättet.
sådär så jag knappt kan beskriva det.
igår, när vi gått en promenad på morgonen, mot hans hem, som är den mest trivsamma plats jag vet.
då, när den finaste ungen somnat mellan oss, hans mitt-på-dagen-lur, så tog vi oss ut på balkongen, för frukost.
efter en lång kramstund i solen, så exploderade mitt hjärta typ.
jag bad honom kolla på mig.
och när han gjorde det, så såg jag de renaste, vackraste, ärligaste, djupaste och grönaste ögonen kolla tillbaka på mig.
och inte bara det.
de var fyllda med respekt, och kärlek, massa sådan, uppskattning, omtanke, FÖR MIG!
de tittade på mig sådär, han liksom, och jag smälte.
mina ögon tårades och jag kände så starkt som jag aldrig någonsin gjort.
lucky fucking me, säger jag bara.
iiiiiaallafaaaall..
så tog jag mig in till vasastan, denna fantastiska plats, till en annan typ av kärlek.
(alltså efter morgonen med kärleken, inte balkonghänget jag pratade om nyss. geee...)
han som är konstnär och målar av mig.
som gör fantastisk musik och bara har nio fingrar.
han som skrattar sådär och kramas sådär åt vänster, med hjärtat.
han som jag kan prata med om allt.
han som jag faktiskt är förälskad i, och det är okej.
han är min kärleks bästa vän, och det är cool.
jag vet att det här kan vara svårt att förstå, för att det är sällsynt, och väldigt, frigjort.
MEN.
riktigt så är det inte.
det är en vänskapscrush.
en sådär underbar ömsesidig kärleksvänskap.
och att vi är fina människor att se på, så kan man ju inte undgå att en attraktion finns.
MEN.
vi är människor. just det. not animals. haha.
det här är komedi, för er som inte var med.
han är underbar iallafall.
få ord kan beskriva den mannen, och alla, alla är underbart positiva.
vi hängde hela dagen och eftermiddagen innan avresan till malmö.
en underbart egen och vi-anpassad, dagdate, vilket innefattade hämtkaffe på hans mamma och mosters café, samt mackor, och en promenad mot kullarna med utsikt över vasastan.
jajamensan! så ser vårat häng ut, och jag älskar det.
flera timmar i solen senare, så var det malmö som gällde.
vi gick för att möta upp mitt resesällskap, den underbaraste.
han den långa, fina, snälla, smala, streetfinaste arkitektstudenten, med revolution rinnandes i ådrorna och de finaste smilegroparna, han!
efter småhäng alla tre, med systembesök, så skildes vi åt med konstnären och satte oss på våra platser.
"fem timmar" av myshäng med öl och promenader utanför tåget pga hemska förseningar, så var vi framme.
halv ett på morgonen, men VÄNNER hade väntat på oss med rom och cola samt planerad utgång, så det var bara att ignorera tant-tankarna och haka på ut.
insane att jag är yngst av alla dessa, men tröttast. aj aj aj.
buhu buhu. haha.
jag känner att jag överdoserar min space på bloggen, så jag fortsätter en annan gång.
summan av det hela hittills är, att ibland är det jävligt bra i livet.
enjoy.
ssnd.
