libertadjusticia

vilken tidsepok.

det står blankt till i huvudet, eller i ordformuleringar, men tankarna flödar. som.vanligt.

den första tanken jag ska skriva ner, och försöka förmedla är min stolthet för min storasyster.

i dubbelbemärkelse. hon är inte bara äldre än mig.

hon är stor. hon är fantastiskt stor. i kärlek, i tankar, i storhet helt enkelt.

jag är så sjukt stolt över dig. jag är sjukt stolt över henne.

hon är inget jävla offer.

vi pratade om det igår. inte just hon och jag. men i sällskapet jag var i.

vilket senare roligt nog gick att förknippa en riktig händelse till, som min syster upplevde.

vi pratade om konflikten vid berns. att man nu inte får göra en blockad där längre.

att polisens skäl till det, är att citypolisen blir överbelastade.

MEN VAFAN.

skicka inte dit era resurser till att börja med.

det visar ju bara vilket skämt och vilket hån själva polisstyrkans "slogan" att de finns för folket bara bevisar.

arbetarrörelsen gör en riktig rörelse, står upp för orättvisor. men nej.

då ska mängden, antalet personer som FÅR göra det(också iförda i blockadvästar, det är a-ok) begränsas.

är det 2-3 personer, så är det lugnt. yttrandefriheten ska ju inte besudlas. vilka.jävla.idioter.

men!

visar sig fler, alltså fler personer som faktiskt står upp för andra människors välstånd, typ 7-8st, då anses det vara en särskild händelse, som det måste kallas in fler poliser för, och de som står där då, ska föras bort från platsen.

med andra ord, gripas.

var inte där från början snutar. ni behövs inte. inte där.

okej. sammanfattningsvis. samtalet ledde vidare till "offer"

att vi, arbetare, vanliga knegarjävlar ska sluta vara offer.

ex 1. kungen kommer inte lämna ifrån sig sin välbärgade position.

han trivs ju där, han lever det nice.

det är vi, folket som måste ta makten. eller ja, makten och makten. men ni fattar.

man kan tyvärr inte peppa folk på samma vis som jag behöver bli peppad. alla funkar inte så.

du kan inte starta en organisation och gå ut till folk och säga.

idioter! vakna upp. käftsmäll för i helvete. ser ni inte? ser ni inte vad som sker?

ni blir knullade i röven och ni bara tar det, sen känner ni er precis så, raped, utnyttjade av ett samhälle som är gjort för dig att växa och frodas i. organize, dont mourne!

gör det till ditt hem. gå inte emot dina känslor, dina principer, din värdighet och din självrespekt och slå ut!

jag hade inte haft de tankar och insikter jag har nu om ingen hade faceslapat mig och sagt, vakna för i helvete!

du kan inte tänka såhär om: genus, världspolitik, slumpen, stöld, monarki, revolution osv osv.

såhär ser det ut i världen, förändras, tänk.

män om kvinnor. feminism.

I-land och U-land. utnyttjan.

därför gör man en stolhetsgrej av det istället. vi är arbetare, vi ska väcka folk, som blir utnyttjade, som är på ett pissjobb och blir offer för ett samhälle som de inte trivs i.

de gånger jag känt mig som ett offer, så har jag valt det.

när jag har känt mig liten har jag blivit trampad på av en "storhet" en chef, en manipulativ man/mamma/lärare.

vilket som.

och de gånger jag har slutat känna mig som ett offer, är när jag har VALT att säga ifrån.

hit men inte längre för i fucking helvete.

när jag fick min chef, när jag var 18år gammal och en färskingsommarvikare på ett pissjobb, att be om ursäkt för hur hon behandlat, tilltalat och bemött mig.

när jag fick henne att tänka om.

när jag fick min gynekolog att tänka till.

nej tanten, jag tycker inte per automatik att det är nice att bli grävd i fittan bara för att jag fött barn. jag hade inte direkt något val när värkarna satte igång.

visst, det skrattades, men jag planterade ett jävla frö.

hon kanske aldrig någonsin säger så igen, och då är jag nöjd.

och nej tant gynekolog, jag vet inte vad som anses vara många sexpartners.

och nej, jag är inte tillsammans med min sons pappa.

och ja, jag har haft dumt idiotiskt oskyddad sex med flera olika män, ge mig en undersökning för fan.

men. jag är inte en milisekund sämre för det.

och nej din jävla idiot, det är inte okej att komma fram till oss och fråga om vi är pridemänniskor, för du tror vi är sköna och vill hänga.

det här är min stad, det här är mina flator och vi är per automatik inte sugna att snacka fittslickning och parad med dig bara för att du är openminded. tänk till, vi är människor, inte en jävla cirkus.

jag slapar folk till medvetande ofta, och jag gör det på ett sätt som fungerar. jag är inte otrevlig. det kanske framstår så nu. men min ordförråd är stort, jag kan uttrycka på mig ett sätt som gör att folk får sig små bitchslaps, men inte riktigt hajar det förrän efteråt, när de märker, fan, skön tjej, bra flow, och hon lärde mig en läxa.

jag har inte alls höga tankar om mig själv. haha.

vafan, varför vara någon annan när jag själv är så skön, när jag själv är så skön (låt)

men jag tror på mig själv. jag tror på förändring, och trots allt skit, så tror jag på människans förmåga. inte allas.

men mångas.

och nej din jävla idiot, jag förstår inte vad du menar med din fråga om jag är lesbisk.

jag undrar vad du får ut av att veta hurvida jag gör, suger kuk eller slickar fitta.

hjälper det dig i din vardag? på vilket vis? förstärker jag dina fördomar?

en färgglad tjej med kort hår och ett knogjärn runt halsen med snus och schyssta sneakers, är jag flata då?

och om jag nu är det, och?

jag vill inte ens prata med dig, du kom fram till mig.

och jag skiter väl i om du tycker jag är fett snygg och söt, och att det är synd att jag är flata.

för jag skulle inte ta i dig ens med pincett din retard.

och tre dagar efteråt såg du mig bli kysst av en solbränd man med bar överkropp, så du höll på ramla av cykeln.

en starkare wakeup-slap än den jag gav dig innan, men fett skön. eller hur?

min röda tråd är röd, men väldigt lång förövrigt. recall, det är om att vara ett offer.

min syster iallafall. hon vägrade vara ett offer i ett rum fullt med kvinnor och tre män, som per automatik skulle bestämma, för de hade penis. fötts med det. woho.

hon stod upp för sig själv och många andra, inte ens mot männen, utan mot en kvinna som behövde en slap in the face. hon gav den, min syster gav den, på ett sätt som jag vet var underbart. jag hade velat vara där.

jag har bara läst om den på hennes fantastiska blogg, och jag är stolt över dig syster.

SOM. FAN. stora bokstäver, det förtjänade du. annars brukar jag dom inte som man ska.

nu har jag skrivit mer än vad jag tänker att folk orkar läsa eller kommentera. men det gör ingenting.

vägra vara ett jävla offer, så kommer du och människor runt omkring dig blomma och frodas och vara helt sjukt vackert färgglada.

och ja, jag är fortfarande kär. men inte sådär tönting nördigt kär. utan bara välmående kär.

jag planerar att stanna där.

var i min sons blivande förskola idag. den var för honom. den var anpassad efter honom och mig.

jag är nöjd som fan, och jag känner mig trygg och bekväm i det.

nu ska jag plugga var tanken, jag ska fixa mackor, kaffe och köra.

igår fick jag ingenting gjort. nästan. det jag minns av ett helt kapitel är det jag högläste för mannen med de grönbruna ögonen. inte för att det var intressant, utan för att vi skrattade ihop.

effektivt? vet inte. kan inte förlita mina studier på att han finns där. även om det var väldigt mycket trevligare.

mitt hem är också fint, skönt att komma hem. snart kommer min lilla hem och då, då ska jag pussas med en renare kärlek.

ssnd..