libertadjusticia

jag mår så jäävla jäävla fint.

bara rakt igenom fint.

vad är det här liksom?

hur i helvete är det möjligt att må såhär fint rakt igenom?

många frågor, mycket kaos.

intensivt.

äntligen hemma känner jag.

varit på vift sen i fredags.

fredag var en grym dag.

utgång med bönder från västerås.

hade en helt underbar utgångskväll.

spontant hamnade vi på ett ställe jag gått förbi påväg mot andra ställen, och det var mega.

träffade många kära personer därinne.

dans, skratt och fina, fina, fina personer.

fick prata med en för mig nyupptäckt svensk raptalang, och insåg inte att det var han, förrän jag pratat en stund med honom och charmat järnet ur honom. ha-ha. riktigt trevligt. en kram och ett trevligt att träffas senare så gick han upp på scenen och körde min absoluta favortitlåt just nu. g-r-y-m-t.

förövrigt så SKRYTER jag INTE. jag glider på den längsta välmåendes vågen någonsin. puh.

träffade nya personer som jag kan se mig själv bygga en relation av vänskap med.

och, jag träffade en ny person som fick mitt huvud att löpa amok lite.

och, alla ni, hade rätt. men även jag.

förälskelsen har övergått till någonting mer. och jag skäms inte för att säga det.

och det fetaste var att jag kände direkt, absolut direkt när det övergick till det.

jag är nöjd, har min finaste bästaste och vackraste vän att bolla allt detta med och han hjälper mig att känna.

förstå.

och hans och min relation är återigen det jag saknat. närhet, vänskap, attraktion och djup.

det intima från en annan planet.

förlåt för det detaljerade. men, denna blogg är anonym, så vet du vem jag är, så suck it up, haha!

fast att jag är kär i en annan. det är fantastiskt.

kör för en aina, tryck på play!

har fått finaste insikten också, eller ja. flera.

men, jag orkar inte dra den ena, egentligen inte den andra eller tredje heller för den delen.

ärligt, så är jag lite rädd också. men jag är vid fullt medvetande och dessa känslor är från en helt annan jag, som mår bra och väljer annorlunda.

ingen av mina älskade kommer låta mig förgås igen heller.

det har jag fått lovat för mig.

jag gjorde allt i fel ordning enligt normen, men det är den fetaste och rättaste ordningen för mig.

normen: balla ur, vara helt urflippad och knäpp och promiskuös i ung ålder, sen hitta en "fin" person, förlova sig, gifta sig, skaffa barn, köpa hus eller någonting stort att bo i. för att sen(förhoppningsvis inte såklart! om du hittar någon som låter dig ha ditt eget liv, du kan sammanslå ditt liv med dennes, bli accepterad som du är, och din historia är en självklar del av dig, som gör dig till den du är) upptäcka att du inte är lycklig. 20år försent. buh.

min historia: vara ung, vara fri, leva exakt det liv jag vill och vara lycklig och frodas, träffa någon som vill ha mig, för den jag är fast en uppgraderad version, anpassad efter honom. jag köper hela den grejen, är den han vill att jag ska vara, idiotiskt nog. tappar bort mig själv i stora pusselklossbauta-bitar. förlovar mig, blir plastmorsa tidigt, flyttar ihop, gifter oss, skaffar barn, köper lägenhet. hela den karusellen. och sen inser, att nej. jag är inte den här. tar på mig mina adidas, träffar mina vänner i små lägenheter och snackar skit och politik, relationer och skapar vackra minnen i våra minnesbanker, drar på mig huvan och mina sneakers. har min son, är en bra mamma, en lycklig mamma. är med dom jag vill vara, som bygger upp mig. vet exakt vad jag INTE vill ha efter min relation på 6,5år, som var som 54 olika kassa relationer i en, och inser. fan, jag är ung. denna insikt är viktig. tack du exet, för du gav mig ändå mycket. men det är tack vare mig som jag inte stannade kvar.

umgås med folk i samma situation. precis. och jag kan ligga på min gräsmatta i solen, ta min snus, bli brun tillsammans med vackra människor, och bara vara genomlycklig. för trots allt, så är jag rik. rik, för jag har min son. rik för jag har mitt liv. även om jag ibland vänder på kronorna till mig själv.

och, jag kommer aldrig någonsin igen bygga upp det katastrofliv jag hade med någon.

radhus, hund, barn och volvo, visst. men med rätt jävla person.

och jag har inte bråttom. alla jag är med nu är rätta för mig precis just nu. jag är redo, men inte alls.

låttips.

stor-där ni ser mig

marcus price-mat bira kvinnor weed

fattaru-100:-

ni måste se sthlm och humorn och det fina i dom. gör ni inte det, spela roll. de spelades i bakgrunden av mina minnesbilder.

ssnd.